Visst är det härligt att få gå ut ibland, andas frisk luft och sniffa, titta, njuta och bara vara. Godis tog chansen denna morgon när de andra låg och sov. Hon gillade inte det våta gräset men framförallt inte det trista kopplet som hindrade henne från att gå lite mer på jakt...

 

Ett nytt hus av papp... Baronessans nyfikenhet tar över och hon smyger in i det nya huset för att där upptäcka en massa nya dofter och en sprillans ny klösbräda. Här stannar hon en bra stund, sniffar och kollar och kladdar ner sig. Allt är nog i syfte att förhindra de andra fröknarna från att få få ta sig en titt. Som baronessa kan man tillåta sig såna fasoner...

 

 

... och Godis tycker också att det är härligt att skönsången avtagit. Hon uppskattar att allt återgått till vardagslunken igen. Då kan hon njuta till fullo av sin gungande säng. Det är väl snart hennes tur att bli buren och gullad med, husse bara väntar...

 

Så var "perioden" över för denna gång. Sångerna har tagit slut och husses tjänster behövs inte längre på samma vis. Nu är det bara sova och äta som gäller närmaste dygnet. Då kan det vara rätt mysigt att krypa in under bordet och sova på mattan när solen tittar in...

 

 

 

Tänk så kul man kan ha med topz. Har man dessutom ett klätterträd till hands finns oändliga möjligheter till allehanda akrobatiska övningar, om man vill. Fröken Godis tog sig i alla fall tid för lite klätterlek. Kolla bara...

 

Liten jagar stor som jagar tillbaka. Följer varandra likt skuggor över golvet i en hisnande fart, stannar upp och så iväg igen. Upp i soffan, under bordet, mellan stolarna, ut i hallen, upp på övervåningen och tillbaka. Stor vaktar på liten som gör ett utfall men blir själv förföljd och rusar glatt vidare. Liten lockar och stor hakar på i denna ryckiga dans som avslutas med vila. Tänk vilken underhållning två katter är ändå...

 

 

Som kattfröken kan man ibland inte låta blir att gå på jakt inomhus. Det kan ju dyka upp nåt litet flygfä eller spindel som måste tas omhand och då gäller det att vara på hugget. Så man gömmer sig bakom blommorna och inväntar eventuella offer...

 

Så var de här igen, hålla-oss-vaken-dygnen. Det är krrrr här och mjauuuuuuuu där dygnet runt. Vår lilla Miss Grå är i löpen med allt vad det innebär, framförallt en önskan om manligt uppvaktande. Därför gäller omvårdnad, framförallt från husses sida. Han ska bära, gulla, klia, stryka, pussa och hålla med i snacket, ja allt sånt som han inte får göra speciellt ofta annars. Men just dessa dygn är han den allra bästa att ha. Och husse själv älskar dessa dygn...

 

En populär plats att slappa på är i lådan som placerats vid fönsterbrädan. Här kan man både koppla av och samtidigt hålla koll på det som händer utanför fönstret. Ibland ligger man alldeles ensam och ibland får man sällskap med allt vad det innebär...

 

 

Middagsdags, kokt fisk... Tre fina fröknar sitter förväntansfullt på köksbordet och väntar på sin favoriträtt. Man pratar och kråmar sig, vill att maten fort ska bli lagomt ljummen så den kan serveras. Man sneglar på husse som blåser på fisken för att skynda på och sedan blänger man lite på varandra man vill ju få sin portion först. Och då serveras tre tallrikar fyllda med smarrig fisk...

 

 

Lilla söta Godis ger ifrån sig sin morgonhälsning, hoppar upp på sängen nästan ljudlöst. Jag klappar lite försiktigt på täcket och genast kommer hon fram till mig, hälsar igen innan hon lägger sig ner bredvid mig. Hon rullar runt så att jag kommer åt att stryka henne på magen och som en god matte gör jag naturligtvis det. Kurrmaskinen börjar sitt arbete och jag känner hur svårt det blir att stiga upp nu, hon gör ju allt för att jag ska ligga kvar denna måndagsmorgon. Tillslut går det inte längre, jag måste upp. Godis tittar då på mig, gäspar förstrött och ligger sedan kvar med hela sängen för sig själv...

 

 

 

I nattens mörker väcks jag och stirrar in i två gula ögon. Baronessan har landat på min bröstkorg och visar upp hela sitt register när det gäller att vara kelig och kramgo, allt i syfte för att få egen njutning. Kurrmaskinen är i full gång där hon står och trampar på min bröstkorg och sätter klorna i täcket. När våra ögon möts kommer ett litet "krrrrr" innan hon försiktigt puffar på mig med sin mjuka nos. Sen kastar hon sig omkull och väntar på det ultimata myset med matte. Så, där ligger vi i mörkret, baronessan och jag, klockan halv fyra på morgonen...